Om näthat – Så gör du om du drabbas

Näthat är ett samlingsbegrepp som bland annat innefattar hot, hat, kränkningar, förolämpningar, mobbning och trakasserier som sker på nätet. Det kan också röra sig om olaga integritetsintrång, kränkande fotografering, hets mot folkgrupp och sexuellt ofredande. Att en bild läggs upp på dig på sociala medier mot din vilja, eller att någon sprider falska rykten eller skriver något nedsättande om dig på forum, är även det olika typer av näthat.

Dessa gärningar kan klassas som olaga hot, ofredande, förtal eller brott mot personuppgiftslagen, samtidigt som näthat kan vara kränkande utan att vara olagligt. Om du är osäker på om något är olagligt eller inte kan du använda en bra och enkel tumregel: det som är olagligt utanför skärmen är också olagligt på nätet.

Många tänker nog att det främst är barn och unga som utsätts för näthat, och enligt BRÅ (Brottsförebyggande rådet) har ungefär var tredje tjej och var femte kille i nian utsatts för att någon skrivit kränkande saker om dem på nätet. Men faktum är att vem som helst kan drabbas, och kända människor och journalister tillhör de som drabbas allra hårdast.

Generellt sett är kvinnor utsatta för näthat i högre grad än män. Det går också att se att vissa samhällsgrupper är mer utsatta än andra: HBTQ-personer, personer tillhörande etniska minoriteter och personer med funktionsnedsättningar utsätts allra mest. Och även om det sexistiska hatet är ett allmänt utbrett problem, är utsattheten som störst bland personer som debatterar ämnen som feminism, genus, jämställhet och rasism.

Problemet med näthat är att inläggen får stor och snabb spridning, och det är svårt att hitta den som ligger bakom näthatet på grund av anonymitet. Dessutom är det ofta så att det som en gång läggs upp på internet stannar på internet. Det behöver inte alltid vara sant, men man ska veta att det kan ta lång tid att få bort det kränkande innehållet eftersom informationen ofta lagras på utländska servrar.

Det finns en tydlig koppling mellan att bli utsatt för näthat och psykisk ohälsa. Risken för psykisk ohälsa blir starkare om man utsätts upprepade gånger, men det går att se en negativ påverkan även bland de som endast utsatts vid enstaka tillfällen.

En annan konsekvens, som man inte alltid pratar om, är att näthat i förlängningen kan bidra till demokratiproblem. Rädslan för att bli uthängd, hotad och trakasserad kan leda till självcensur och att man helt enkelt inte vågar yttra åsikter inom specifika frågor.