Det blir allt vanligare att bedragare utnyttjar vår tillit till välkända organisationer och personer i vår närhet. Genom att påstå sig för att vara någon vi litar på försöker de få oss att ge ut känslig information. Ofta märker vi inte att något är fel förrän det är för sent.
Vad är spoofing?
Spoofing innebär att bedragare luras genom att utge sig för att vara någon annan. De kan till exempel förfalska en e-postadress, ett telefonnummer eller en webbadress för att verka trovärdiga. Målet kan vara att få dig att:
- klicka på en länk
- lämna ut personliga eller finansiella uppgifter
- logga in med BankID
- ladda ner skadlig kod
3 vanliga typer av spoofing
1. Spoofing-mejl (bluffmejl)
Du får ett mejl som ser ut att komma från exempelvis din bank eller Skatteverket. Avsändaren ber dig klicka på en länk för att ”verifiera din information”. Exempel: Ett mejl från ”support@skatteverket.se” med ämnesraden ”Skatteåterbäring – verifiera ditt konto här”.
2. Telefonsamtal från falskt nummer
Bedragare kan ringa dig och manipulera numret så att det ser ut som att samtalet kommer från t.ex. polisen eller din bank. De säger att något är fel och att du måste ”logga in med BankID för att verifiera dig”. Exempel: Personen i telefonen säger: ”Vi har upptäckt misstänkt aktivitet på ditt konto. Legitimera dig med BankID, så kan vi kan hjälpa dig”
3. Falska webbsidor (webbspoofing)
Du klickar på en länk i ett mejl eller sms och hamnar på en sida som ser ut som när du loggar in på din bank. Men egentligen är det en kopia – och dina uppgifter går direkt till bedragaren. Exempel: Istället för swedbank.se hamnar du på svvedbank.se – w:et är utbytt mot vv.
5 smarta sätt att skydda dig mot spoofing
1. Kontrollera avsändare och webbadresser noga
Dubbelkolla stavningen i mejladresser och webbadresser. En säker webbsida börjar med https:// och har ett hänglås i adressfältet.
2. Undvik att klicka på länkar i mejl eller sms
Håll muspekaren över länken på dator eller tryck och håll på mobilen för att se vart den leder – utan att klicka.
3. Dela aldrig personlig information
Ingen seriös aktör ber dig att logga in med BankID, lämna ut koder eller kontouppgifter via telefon, mejl eller sms.
4. Avsluta samtalet om du är osäker
Om något känns fel – lägg på. Ring upp organisationen direkt via deras officiella nummer istället.
5. Skydda dina enheter och konton
Använd tvåfaktorsautentisering (2FA), håll dina enheter uppdaterade och installera säkerhetsprogram som antivirus, brandvägg och antimalware.
Så gör du om du misstänker spoofing
Tror du att du kan ha blivit utsatt för spoofing-bedrägeri är det viktigt att agera snabbt – här är tre steg att ta:
- Kontakta din bank direkt
- Spärra BankID eller kort om du använt dem
- Polisanmäl:
-
- Ring 114 14
- Besök polisen.se
- Gå till en polisstation
Att anmäla hjälper inte bara dig – det kan även skydda andra.
